smek på benet

Du ingår väl i min familj Elise?? Klart jag saknar dej!!! MEST!

Har nyss kommit hem efter att ha jobbar kvällen, berättade aldrig det tidigare men förra veckan, en tisdagmorgon kl 06.20 kliver det på två alkisar och höga på något var det garanterat. Dom satt och muckade gräl med två 18 åringar, "alkisara" var runt 40, en av dom skulle prompt sitta mitt emot mig, för att han tyckte att jag var sååå fin som han sa.
Han la handen över min bok och hedde ansiktet 1 dm från mig och frågade vad jag läste varav jag svarade - En bok, alldeles uppskrämd.
Sen satt han och sa att jag hade så fina byxor och började smeka mig på benet, varan jag sa- rör mig inte och försökte ta bort hand hand.
Det var fruktansvärt vidrigt.
Just eftersom att jag blev så rädd också, eftersom dom satt och kallade en killehudejäveln och hotade att slå ihjäl honom så vågade jag ju inte direkt börja skrika åt dom.
Det var fruktansvärt obehagligt och när dom skulle av stannade han upp och stod och smekte mig över håret och sa att ja var så fin så fin,, varav jag försökte ta bort hans hand och sa alldeles vettskrämd igen att han inte skulle röra mig.
Jag förstod helt plötsligt såna som blir våldtagna som inte vågar skrika för dom är rädd om sitt eget liv, jag kände det faktiskt så, jag har alltid sagt att nån gav sig på mig så skulle jag skrika för mitt liv, men insåg faktiskt hur rädd man kan bli, JAG BLEV RÄDD AV DET DÄR!! Det går ju inte att jämföra med en våldtäkt, men jag förstod rädslan, och det va otäckt!
Efter det har jag lite svårt med att åka t-bana på konstiga tider, tycker det är lite läskigt, men förhoppningsvis kommer jag väl över det.

Det störande är att det var många människor på t-banan när de kom, jag funderade på att gå av, men insåg att jag skulle vara mer utelämnad där om dom gick av där också, men ingen sa åt dom heller, ingen brydde sig om vad som hände bredvid dom..

Igår åkte jag och Marcus iväg på eftermiddagen och skulle på en skoaffär, satt en alkis där igen, inte samma dock, började prata med en ensam tjej som satt där och han satt lääänge och pratade om hur han HATADE barn, särskilt barn i 2-3 årsålder som bara skrek och va jävliga hur han ville slå igjäl dom när dom börjar skrika osv, kan lova att när Marcus fick ifrån sig nåt gnällljud blev jag så jävla rädd gjorde allt i min makt för att få tyst på honom (vikket jag lyckades med) och va på väg att gå av nästa men han gick av istället.. tuuuur!
Men alltså, man kan ju bli rädd för sthlm, vågar snart inte åka t-bana längre, blir dyrt att ta mig till jobbet.

NU måste jag lägga mig så jag orkar upp imorgon.

Köpte för ovrigt ett par fina skor till Marcus igår, ska lägga upp en bild så småningom.

Kramar A