NEEEEEEEJJ

Alltså min kropp,, den ville inte eller va inte redo att få barn helt enkelt har jag insett, jag har inte barnafödarkropp!!!
Först och främst att jag fick så otroligt mycket bristningar på magen på slutet, dom kom en blixt, gick hur fort som helst och plötsligt va dom över hela magen, lila strimmor, och trycker jag ihop skinnet nu ser jag ut att ha en 90-årings mage, alldeles skrynklig, USCH
Sen kommer man in till förlossningen och ska föda barn, men ungen vill inte komma ut. Förmodligen så spelade väl båda rollerna in, att det va ett stort barn och jag har ett litet bäcken, man brister nådigt på grund av att man får slita ut bebisen med sugklocka, för där hade ingen kunnat komma ut om jag så hade krystat ett dygn till...
Och nu till gårdagen,,
Ska ta mig en välbehövlig dusch, medan jag klär av mig hamnar jag framför spegeln, kollar på min hängande äckliga lila mage,, för att sedan gå över för att beundra mina nya stora bröst av all mjölk som befinner sig i dom (dom är precis den storleken jag har velat opererat dom till) jag har beundrat dom mycket, dom har vart alldeles perfekta förutom blodådrorna som lyser igenom och att det läcker mjölk så fort jag tar av mig bh:n, men vad ser jag???
BRISTNINGS SATAN PÅ BRÖNA!!!
Och inte på sidan om brösten, utan nej på insidan, som där klyftan är,, jo men grattis!!! det blir ju as läkert sen när mjölken försvinner och man får sina inte så efterlängtade taxöron till bröst som dessutom kommer att skina lila och se ut som en 90-årings bröst när man försöker göra sig sexig och ta på sig en push-up. Nej fy fan, kroppen strejkar!!!